Erfarenhet

Om det är någon som är nyfiken på hur en regression (att gå tillbaka till tidigare liv) går till och hur man faktiskt kan ha användning för sån terapi, så kan jag försöka förklara hur det går tillfrån ett exempel i mitt eget liv. Ända sen jag gick i lågstadiet har jag haft problem med matematik. Mina lärare har slitit sitt hår i ren förtvivlan ibland över min motvilja för siffror och papper. Men det hjälpte inte hur mycket de än drev på mig, mitt ointresse var totalt.

Det var naturligtvis jobbigt även för mig, jag kom ju efter i skolan utan att ens själv förstå varför och det skapade problem som huvudvärk och faktiskt depressioner.

Problemen fortsatte upp i vuxen ålder och det roliga i sammanhanget är att jag flera gånger fick olika arbeten som handlade just om papper och siffror. Det fungerade på nåt sätt ända tills jag kom till en arbetsgivare som krävde att jag skulle sköta hans bokföring. Nu blev det riktigt jobbigt. Det spelade ingen roll att jag försökte protestera och säga att jag verkligen inte klarade av en sån uppgift. Han lyssnade inte.

Bara räckte över tre fulla pärmar med papper som behövde tas om hand. Till sist lovade jag att ta med dem hem och fundera på saken. Hemma hos mig stod dem i köket ett antal veckor och sen började det förstås bli bråttom. En dag insåg jag att jag var tvungen att bestämma mig, tog upp en pärm i famnen och fick en ångestattack. Tårarna började rinna, jag svettades och skakade. Först då förstod jag att det låg mer bakom min ovilja att räkna än bara ointresse. Det var nåt som var riktigt fel.

Jag la ifrån mig pärmen och lugnade ner mig så gott jag kunde, sen frågade jag rakt ut i luften varför jag reagerade så starkt. Jag tände ett ljus och började meditera över frågan (jag hade vana sen innan, det är inte alldeles enkelt) och då blev jag förlyttad i tiden till ett liv för kanske 2000 år sen, där jag varit
skattskrivare i en ganska stor stad. Jag hade ett stort förtroende och var riktigt duktig med siffror. Tyvärr missbrukade jag förtroendet och befolkningen kom på mig. Det blev upplopp när de insåg att jag hade lurat dem på pengar och jag blev jagad ut ur stan. Och det var då, när jag försökte springa ifrån alla arga människor som kastade sten på mig som jag bestämde mig för att aldrig, aldrig mer handskas med papper och siffror.

Det har alltså gett eko i det här livet, långt senare. Jag vet att jag har levt ganska många liv och hur jag har haft det med matematiken i de övriga vet jag inte, men förmodligen har det gått bra, det var här och nu jag behövde insikten igen. När jag kommit på orsaken fick jag förstås göra olika övningar för att komma tillrätta med problemet, men ett trauma, som jag faktiskt kan säga att det var, som jag har levt med hela livet gick över på en timma. För mig spelar det ingen som helst roll om det var ett tidigare liv eller en ren fantasiprodukt som jag upplevde, för jag fick hjälp utav det. Nu har jag skött min arbetsgivares bokföring i nio år utan några som helst problem. Så så enkelt kan man faktiskt få hjälp.

När och om man gör regressioner ska man vara medveten om att man inte behöver vara rädd för att hitta sig själv i ett liv där man kanske inte har varit så shysst. Vi lever alla många liv och ska ha med oss så mycket erfarenhet som möjligt under resans gång. Därför kommer vi att möta oss själva som både män och kvinnor och onda och goda. Det är bara som det ska.

Clary Nord - 2010